Evas glimtar

Den 15 juni hände det en massa härliga saker. Det var min första semesterdag och det är den bästa semesterdagen sägs det. Det var skolavslutning som alltid är högtidligt och full av stämning. Vi var bjudna på studentfest som är en av de mest ljusa och glädjerika högtiderna. Och sist men inte minst var det vår bröllopsdag, vi firade tennbröllop=10 år tillsammans. Det har varit tio bra år för inga stora hemskheter har drabbat oss och det har istället hänt en massa bra saker. Kärleken till min make är lika stark som då, när vi stod vid altaret och lovade varandra att dela livet. Det var min lyckligaste dag, helt fantastisk och magisk.

Nu blev det inte så mycket firande för oss denna dag för det var fullt upp men skolavslutning och student. Dagen började att jag och Alla mina underbara barn var på skolavslutning i Stockaryds kyrka. Det händer nästan bara till jul och kanske någon födelsedag att vi är tillsammans alla. Det är alltid lika roligt när de stora killarna är hemma och jag njuter av att se dem. I kyrkan sjöng barna sommarvisor och rektorn talade om att ge bort en present i form av ett leende, kostar inte mycket och sprider glädje. Prästen läste en psalm.

Jag tycker det är löjligt av de präster som trotsade och läste guds välsignelse över barnen. Det borde finnas mycket mer än guds välsignelse som prästen skulle kunna önska barna. I den kristna tron finns många goda budskap att sprida och det borde vara självklart att plocka fram dem istället för att banka Gud i huvudet på dem. Är man inte kristen tror jag bara det känns ännu mer fånigt och det kommer inte att locka några nya till kyrkan.

Efter en snabb fika och fotografering i församlingsgårdens trädgård hämtade vi Odette. Vi lämnade henne hos fam. Sånell i Holmatorp där hon skulle stanna medan vi var iväg på semesterresa. Det är så tryggt att hon får vara hos dem och vi vet att de tar väl hand om henne. Tacka snälla Inga för det.

Utanför mammas lägenhetsdörr väntade min bror Ulf. Vi packade ihop lite saker och kläder till mor. Ulf skulle skjutsa mamma till Näverbyn i Stenberga. Hon inser att hon inte kan klara sig hemma och har varit en vecka på Norrgårdens sjukhem på korttidsplats som ska stängas över sommaren. Medan vi var i lägenheten och plockade ihop sakerna var Marcus och Jonas och köpte snabbmat, champagne och blommor. Vi åt maten och gick sedan till Njudungsgymnasiet för att se vackra Annie springa ut från skolan med vit mössa på huvudet och med frihet och glädje i ögonen. Jag kan inte låta bli att fälla en tår varje gång jag ser studenter för de är så unga och vackra och de har hela livet framför sig, de är verkligen värda att firas ordentligt.




Några läckra skor som syntes i vimmlet.

Imorgon väntar Paris.

Eva

Trött, trött, trött.... samma visa varje år så här års, man är sliten före semestern. Nu är det bara fyra dagar kvar att avverka på jobbet. Jag hoppas i och för sig att det blir bra sista dagar. Maria Olsson från Svenska Palliativregistret kommer och håller i statistikkurs för personal på Höglandssjukhuset och Ryhov som vill lära sig att ta ut sin egen statiskt från registret för att kunna presentera den i sin verksamhet. Den som vill kan gå till www.palliativ.se för att se resultat kommunvis eller sjukhusvis. Svenska Palliativregistret är ett nationellt kvalitetsregister för att förbättra vården vid livets slut. Vitsen är att göra rätt saker så man bedriver en verksamhet med god vård och kvalitet.

Sen, på lördag då åker vi till Paris, mitt kära Paris där jag har tillbringat en höst i min tidiga ungdom. Det ska bli ett kärt återseende och spännande att se om jag fortfarande hittar i stan. Vi tar båten från Göteborg och sen rakt ner mot hjärtat av Europa.

Eva