Evas glimtar

Har avverkat två föreläsningsdagar på Qulturum i Jönköping. Sävsjö vårdcentral ska delta i ett forskningsprojekt med hälsocoacher och mötesplatser för ett hälsosamt åldrande. Det ska bli roligt att få vara delaktig i detta spännande projekt.

En av föreläsningarna handlade om ”Känsla av sammanhang” (KASAM) ett begrepp som professor Aaron Antonovsky beskrivit. Har man hög grad av känsla av sammanhang i den situationen man befinner sig i så är det hälsofrämjande. Man fårhåller sig till sin situation på ett sätt som är hälsofrämjande. För att nå en känsla av sammanhang måste situationen vara begriplig, hanterbar och meningsfull, enkelt förklarat om jag nu förstått saken rätt.

Första gången jag kom i kontakt med begreppet var då jag utbildade mig till distriktssköterska för 13 år sedan. Tyckte då det var intressant och köpte boken "Hälsans mysterium" där Aaron beskriver KASAM och hur han har kommit fram till denna slutsats. Modellen tycker jag låter logisk men som oftast är det nog inte hela sanningen om hur vi människor förhåller oss till olika situationer. Har sedan inte fördjupat mig mer i det mer än att jag under årens gång hört om begreppet i olika sammanhang. Nu verkar man använda frågeformuläret som visar i vilken grad man har ”känsla av sammanhang” flitigt i forskningen.

Tänker man på att en situation ska vara begriplig så är det ju inte alltid att den är det. Endel saker händer av en slump och det finns inga svar varför det händer. Men det kanske är en strategi för att uppnå begriplighet att just acceptera att vissa saker händer av en slump. Jag tror det är viktigt att vi gör det och inte fastnar i grubblerier.

Att en situation ska kännas meningsfull är en stor del av vår drivkraft, det är många gånger förklaringen till varför vi gör olika saker. Men ibland är inte heller alla saker som händer meningsfulla men då kanske de åtminstone är begripliga.

I ett intressant TV program med Fredrik Lindström härom dagen pratade de om att vi människor har en tendens att vilja hitta orsaker till det som händer och gör vi inte det kan man alltid ta till turen eller oturen som en förklaring. Vilken förklaringsstrategi vi använder spelar mindre roll bara vi får koll på läget, då uppstår känsla av sammanhang som är så viktig för att vi ska uppleva hälsa.

Det är visst svårt det här att sköta bloggen ordentligt.

Nu är jag i alla fall uppretad av Mattias Linder som kåserar i tidningen idag om kungahuset. Han vill väl provocera och jag tände direkt.

För mig får gärna kungahuset finnas kvar, de fyller ju faktiskt en funktion i samhället precis som idrottsföreningar och andra i så fall tveksamma verksamheter. Det jobb som kungahuset gör vet jag inte om det är varken mer eller mindre bedrift än en idrottsprestation eller vad du eller jag presterar på jobbet.

Om kungen vill se nakna kvinnor på sin fritid och det är ok för kvinnorna som visar sig så är det hans ensak. Jag har ju själv lön från det allmänna och hoppas ingen lägger sig i vad jag gör på min fritid. Sen kanske det inte är så smart av kungen att synas i sådana sammanhang och visst han har ju sina privilegier som kan tyckas uråldriga men för mig får han gärna ha dem kvar för vem skulle vilja vara kung? Det är en väldigt liten sak i samhället och det finns viktigare saker att fokusera på.

Mattias verkar ju vara väldigt insatt i hur kungen tas emot, kanske han rent av var där och såg på???

Själv har jag inte koll på var de kungliga håller hus och intresserar mig inte för det heller men ändå anser jag att kungahuset ska finnas kvar. Att något från vår historia finns kvar tror jag är bra för identiteten. Sverige skulle helt enkelt bli tråkigare både här i Sverige och utomlands utan kungahuset.